Hallå där...
...kompositören Teddy Jonasson, vars ”The Royal Ghost” i dagarna har ”appetizer”-premiär i Norrtälje 2 maj. Hur skulle du beskriva musiken till detta gränsöverskridande stycke?
– Som en mix mellan klassisk melodiös hårdrock och klassiska influenser som opera. Frågar du hur jag fick idén till den blandningen, så säger jag att den är som jag själv är! Folk säger ibland att de är allätare inom musik – jag kallar mig allätare inom hårdrock. Allätare inom musik tror jag inte finns! En av mina favoritskivor är GENESIS ”Selling England By the Pound”, och jag är också ett jättefan av DIMMU BORGIR. Jag gillar även ASIA och den sortens melodiös hårdrock.
   – Den här ”appetizern” utgörs av 17 låtar, det är så långt vi kommit av de planerade 27. Eller drygt en timme av en timme och 40 minuters musik. Tanken är att musiken ska komma på skiva så småningom, och det är redan några skivbolag som huggit efter betet. Till hösten är det tänkt att stycket ska ha premiär i dess helhet.

Har det varit en kostsam produktion?
– Inte alls, faktiskt. Det har varit så många fantastiska musiker som tyckt att ”detta är en skitbra idé, jag vill vara med”, så det har hållits inom en mycket begränsad budget. Jag har också gett dem utrymme att tillföra något av deras egen talang till musiken.

Vad har stycket för handling?
– Det handlar om en prinsessa och ett spöke som båda är mycket ensamma och som blir vänner. De får kungen, drottningen och hela människo- och spöksläktet emot sig, så de tänker ”nu jävlar” och ställer till med revolution. Men det slutar lyckligt. Det handlar alltså om integration, och jag lät det handla om ett spöke för att det inte skulle bli politiskt. Det kunde ha handlat om palestinier och judar eller vad som helst.
   – En kul detalj är att alla pjäsens karaktärer har koppling till rocken. Det blir som ett rockarnas ”Trivial Pursuit” att försöka identifiera namnen!

Kan du ge exempel – vad heter exempelvis spöket och prinsessan?
– Spöket heter Moonmadness, efter CAMELs platta med samma namn. Prinsessan heter Linden the Ekseptional – det är efter Rick van der Linden i holländska EKSEPTION som hör till mina storfavoriter. Det är nog ett av de svåraste namnen att identifiera, ha ha!